Hallå, Ulf Fiat här.
Jag gör ett krampaktigt försök att bara spela med.
Man bad mig att vara kreativ. Jag känner mig inte så kreativ. Jag är bara någon som fått chansen att skriva här, just nu. Jag har lite svårt att fatta vad det är ni håller på med här på bloggen egentligen... jag menar, det är ju så jäkla spretigt alltsammans. Guldfiskar hit, daggstänkta berg dit, maträtter flyger fritt i ett rum som ständigt ska tas in. Allt här är höljt i dunkel. Du fattar väl att man inte kan hålla på såhär, på riktigt. Nej, just det. Ja, så. Det är ohållbart... helt jäkla orimligt.
Jag blir trött på det, ska jag säga rent ut. Trött. T-r-ö-t-t. Ett steg i behovstrappan. En avsaknad av något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar