namn

Kristian Grantall Markus Klimpberg Tapio Teckoma Jöns Mallarménius Lars Sand Dubrovniklund Otto Kasselberg Lena Lendre Dorotea Henriksdotterén Martin Martinz Anita Tiktor Pamela Plamko Zlatko Zlatko-Opprosén Melba Tjustvik Harry Gabrielovic Marina Mejde Rasmus Klyftmark Sandro Ré Tom Fylkeberg Njal Andersman Ingmar Brutusgård Mohammed Al-Ulf Stig Petterträd Masha Coheniusson Didrik Fritzaria Assia Djordjefsnik Paavo Plakki Esmeralda Alfons-Micro Per-Ulf Nixon-Merkel Lev Stina
Adrian Gomezes Nikita Brugliajev Massaccio Bocco-Fricco-Petteroff Katinka (D) Pettersell Nino Roticonsko Selda Uzunovogludigboracha Stefan Crispinaka Fredrik Fredrik Malmö Eriksberg

Laffe Morganell, Tilda Svenonius-Båtsman, Hacke Brigadoff, Semjon Stroganoffjev, Lidija Schemalegg, Etike Orobgu, Pla Tsalter, Nativp Ermane, Ntl Änk, Chang Borlozoroff, Agda Peters, Niklas Varuteg, Mattias Gersildius, Hanna Kebnjak, Moses Turunek, Jacek Kostranovici, Levi Parparov, Stickan Pelle, Agneta Plusvik, Gerard Mejle, Norbert Offerbacke, Melchior Melchiorovskivitch, Paris Londonov, Ludvig Joels-Broberg, Dukto Prakalevnic, Jugo Nintenkin, Vilma Dobrovkna, Sam Mospeli, Lucio Fazzarini, Telbe Trocky, Stuart Legman.

Alvar Bydén

Hej kicken! tänkte bara kort berätta lite om Alvar. . Det har ju gått en tid sen sist. Mycket har hänt, många har vacklat och trott -- nä, nu är bloggen väl ändå körd? Men dessa personer vet inte ett skvatt. Vad vi har här är ju en sorts permanent länk, en alternativ plats, en schemalagd etikett som aldrig går ur tiden. Senast i raden av upptäckter står Alvar, 76 år gammal och bosatt i Trollhättan. En dag ungefär som vilken som helst, var det surströmmingsafton på hembygdsgården. Alvar hade förstås som uppgift att basa för verksamheten, visa upp lite p o n d u s. Sköta affärerna liksom. No more no less. I jobbet ingick ju dock dessvärre den enkla men å så stygga uppgiften att öppna ett hundratals surströmmingsburkar. Det var knappast så att Alvar hade svårt med hanterandet av en konservburk men nog stack det till lite i ögonen på den gode surströmmingsöppnaren när projektet inte ens kommit halvvägs. Då fick Alvar ett plötsligt infall, varför inte byta ut den sura strömmingen med lite färsk trollhätsk makrill? Ni kan gissa hur det gick sen. Gästerna som svarade för hälften av bygdens seniorer gick fullkomligt berserk, ingen lindring stod att få för deras besvikelse. Följande kväll resulterade därmed alltså i ett antal muttrande figurer, cirkulerandes kring ett fint uppdukat långbord, ätandes med nedsänkta blickar, hårda harklingar, sura uppstötningar. Men Alvar, han sov ändå gott den kvällen och följande år var det i god tid utlyst att surströmmingsskörden dessvärre stött på problem, men mycket makrill hade fiskats upp! Det var allt för denna gång. Håll nu denna historia i minnet när ni tänker på era problem om nätterna. För med en list som Alvars kan man undkomma det värsta och vända det sämre till det bättre!

November exposé

November - full av svenska deckare, citrusfrukter och långa promenader. De fina bilarna har ställts in för säsongen, det svenska väglaget fräter så starkt på de gamla chassina.

De senaste fem dagarna har jag ätit:

sallad
smörgås
paj
knäckebrödsmacka
fil och flingor
citrusfrukter
italienska pastiller
vindruvor
chokladpudding (cp)
quorn
potatis
haricot verts
sallad
macka
kokt ägg
falafelmeny
stekt tofu med grönsaker
stekt quorn med grönsaker
fil med flingor
popcorn
sojakorv stroganoff
haricot verts
broccoli
knäckebrödsmacka
knäckebrödsmacka
fil och flingor
dillchips
sushi
kladdkaka
vegoburgare med pommes
yoghurt med flingor
macka


I övrigt: Anna Järvinen ska vara med i melodifestivalen med låten "Porslin", som Björn Olsson och Martin Elisson har skrivit, Pär Thörn har släppt en ny bok igen, "Call Girl" var fiktiv och inte försmädlig mot Palme, Peter Wahlbeck är programledare i "Karlavagnen", Spårvägsmuseet ska flytta till Norra Djurgårdsstaden och Slowdive ska ut på turné igen.

sincerely yours,

Den eviga kärleken

Idag tänker vi på den eviga kärleken och vad den betyder för oss. Häromdagen funderade jag på om vi inte skulle skrota kärleken, bara lägga ner allt, mygga av skiten. Sedan dess har jag kommit på andra tankar. Jag har sett så mycket fint, små diskreta känslor vart jag än har gått. Det har varit svårt att inte ryckas med.

Det är väldigt sällan som livet stämmer. Bloggen känns oförklarlig, nästan borta. Jag ligger i soffan och kollar på Annas eviga. Långt bort ifrån allt det som jag en gång kallade mitt. Världen rör sig allt längre bort ifrån det som den en gång kallade mitt, Mitt Romney. Mitt Romney åker tillbaka till sitt Salt Lake City och knäcker ihop lite grand. Han får ta och rycka upp sig, investera i lite hedgefonder.

Man vet helt enkelt inte vad som kommer att hända. Dörrarna öppnas, dörrarna stängs. Jag skrapar bort lite smuts från fönstret, smuts som har kommit dit av inställda avgångar och för mycket missanpassad inkomstgaranti. Misslyckandenämnden pumpar in pengar till osäkra personer, ger de en anledning att fortsätta att klanta sig.

Det är mörkt utanför biljarden, ett paket cigg har sakta börjat lösas upp på marken där framgångssagor och historiska missar har trängts under alla år. Brevbäraren går förbi, upptagen med all viktig post som ska få oss att komma upp nästa dag igen. Teckningar ligger på en byrå och hinner aldrig sättas in och skickas iväg.

Habila tider

Ibland blir det kallt ute. Ibland vill man lyssna på nonsensmusik. Ibland lagar man vegetarisk korv stroganoff. Ibland ser man en mycket lång film. Ibland är man en mycket lång film.

Viktigt att inte ge upp. Viktigt att öppna upp. Viktigt att stoppa upp. Viktigt att se upp. Viktigt att leva istället för att hela tiden stanna upp. Viktigt att köpa en Volvo 145 och köra bilen upp. Viktigt att ses och tillsammans dricka botten upp. Viktigt att dansa tills solen går upp.

Litteraturens offentligheter

Jag tycker om de lite tjockare böckerna, de passar mig bättre. Att läsa ska vara att tumla omkring bland fetknopparna, typ gyttjebrottas. Jag åker aldrig tunnelbana längre. Jag cyklar, går eller flyger luftballong. 

Jag har börjat steka mina chips istället för att dippa dem. Detta har öppnat upp en hel del i mitt inre, som du kanske förstår. Medvetandets yttre regioner är spännande och jag glider nyfiket omkring och kollar läget. 

Klockan kvart i tio en tisdagkväll i Hägersten och det är valdygn i Amerikas förenta stater. Jag håller hårt i cykelstyret för att få lite cirkulation i händerna, vi sitter samlade framför televisionen för att få lite cirkulation i länderna. 

Obama fick sitta kvar och det är vi glada för. Vi vill inte ha någon jävla Hedgefond-kille på tronen. Han kan sitta i sitt vidriga Salt Lake City och äta buffel och casha in miljarder på Bulgariens Beiga sidor eller vad han nu har i sikte. Ingen nöd kommer att gå på honom. Han har kommit över det här nästa vecka när han sitter i en hummer och äter hummer.

Egentligen gör det kanske detsamma vem som styr över landet, det är ändå för mycket folk vid sidan om som ska säga sitt hela tiden. Men om vi tillåter oss att vara lite symboliska för ett ögonblick så gillar jag tanken på att Obama får sitta kvar. Samma kille som en gång gick runt på New Yorks gator och läste böcker och fastade, dvs levde ett riktigt alltid kicken-liv!! Vi gillar Obama, även om han inte har gjort så mycket. Det känns jättekul att han får fyra år till.

Här nedan skulle det egentligen ha varit en förträfflig bild på det svenska samhället men den uteblir pga plats-, tids- och motivationsbrist.