20150228
Herr Ballas kunde inte komma
Hej, Ballas kunde inte komma, istället skriver jag några rader (hoppas det är ok). Jag heter Telly Savalas, min morfars far var god vän med Spyridons farfars far. Från att de var väldigt små till att de blev gamla gubbar delade de en vänskap som baserades på värme, äventyr och slumpmässighet. De klättrade i träd, plockade oliver och lekte med flickor. Det var härliga tider kan man säga.
Hej!!1
Vi börjar om, varje dag är en ny dag. Ditt liv kan ändras varje sekund, varje minut.
Förlåt att jag inte har skrivit på ett tag. Vi har renoverat hemma, det har varit mycket nu, och Anna har varit sjuk. Men nu ska jag försöka skriva några rader här.
Jag märker att ingen annan har skrivit här heller på ett tag, så man får väl ta tag i det här...
Förlåt att jag inte har skrivit på ett tag. Vi har renoverat hemma, det har varit mycket nu, och Anna har varit sjuk. Men nu ska jag försöka skriva några rader här.
Jag märker att ingen annan har skrivit här heller på ett tag, så man får väl ta tag i det här...
Frågelådan
Hej världens modernaste blogg!
Jag har nu länge undrat vad det ni egentligen håller på med, vilka ni är, var agendan tog vägen osv! Men framför allt vill jag veta varför ni aldrig skriver om mig? Jag har faktiskt följt er blogg sen sthlmboyz-dagarna, snart ett år nu & känner att det är er tur att följa mig. Mitt liv är mycket intressant och jag kan tänka mig att göra vad som helst för ett inlägg. Igår gav jag till exempel en kille en rungande örfil för att han pratade illa om traditioner.. Det gillar ni va? Ja, passa på nu och vässa pennan för jag ger er inte någon andra chans.
MVH Georg Årlin
Jag har nu länge undrat vad det ni egentligen håller på med, vilka ni är, var agendan tog vägen osv! Men framför allt vill jag veta varför ni aldrig skriver om mig? Jag har faktiskt följt er blogg sen sthlmboyz-dagarna, snart ett år nu & känner att det är er tur att följa mig. Mitt liv är mycket intressant och jag kan tänka mig att göra vad som helst för ett inlägg. Igår gav jag till exempel en kille en rungande örfil för att han pratade illa om traditioner.. Det gillar ni va? Ja, passa på nu och vässa pennan för jag ger er inte någon andra chans.
MVH Georg Årlin
Ett erotiskt försök
Trevande..
Det svåra med att skriva här är att man ofta glömmer bort det man hade tänkt skriva då annat pockar på.. droppen som träffar bägaren så den rinner över, och så sitter man en lördagsnatt och försöker sammanfatta.
Sammanfatta..
människor på tunnelbanan, hur sammanfattar man dem? Alltid olyckliga. Sökande, men ändå nollställda blickar. Frånvänt & absurt. Sällan något annat än glansigt.
Minns när jag och brorsan spelade Sims. Dividerade över om hur utåtriktad man skulle välja att sin karaktär (som skulle återspegla en själv) skulle vara. 3/8 pluppar tyckte Johannes. Jag ville inte vara sämre. Sen blev ju det där något som hemsökte en. Jag kallades för blyg och snäll.
Vi startade den ironiska Säkra Killar, som skulle vara ett passus i en vidare bemärkelse, där allt skulle vävas in, vävas utifrån våra liv.
Det svåra med att skriva här är att man ofta glömmer bort det man hade tänkt skriva då annat pockar på.. droppen som träffar bägaren så den rinner över, och så sitter man en lördagsnatt och försöker sammanfatta.
Sammanfatta..
människor på tunnelbanan, hur sammanfattar man dem? Alltid olyckliga. Sökande, men ändå nollställda blickar. Frånvänt & absurt. Sällan något annat än glansigt.
Minns när jag och brorsan spelade Sims. Dividerade över om hur utåtriktad man skulle välja att sin karaktär (som skulle återspegla en själv) skulle vara. 3/8 pluppar tyckte Johannes. Jag ville inte vara sämre. Sen blev ju det där något som hemsökte en. Jag kallades för blyg och snäll.
Vi startade den ironiska Säkra Killar, som skulle vara ett passus i en vidare bemärkelse, där allt skulle vävas in, vävas utifrån våra liv.
Provocerande konst
Det finns en man i Malmö som lystrar till namnet Dan Park, han är en riktig provokatör. Det är han som har satt upp alla excentriska lappar på Malmö elskåp. Enligt hörsägen lever han på socbidrag och är portad från Systembolaget. Vi delar en fascination för kvitton men i övrigt tycker jag att han verkar lite jobbig.
20150226
Testbild!s nya och lite annat
Jag var nere i Malmö en sväng. En kväll gick jag förbi galleri Krets på Kristianstadsgatan där det var release för Testbild!s nya skiva Belka & Strelka. Det visades en video som inramade skivan och därefter spelade bandet några låtar. Filmen var härligt futuristisk och visade olika sorters hundar från här och där. När bandet började spela var lokalen nästan knökfull av vad jag tänkte mig var prominenta profiler från Malmös kulturliv. Efter att Testbild! spelat spelade ett till band. Magnus Haglund och Isak Eldhs projekt Marble Fauns, men det är en annan historia...
Belka & Strelka är ingen besvikelse för den luttrade Testbild!-lyssnaren. Nej, tvärtom, här serveras den numera väletablerade testbildiska ljudbilden plus extra allt. Den här gången rör musiken sig långt upp i det blå, ja, verkligen det blå, den där delen av rymden som är koboltblå, som i gamla sovjetiska barnprogram eller var det nu är. Bandet lotsar lyssnaren igenom spejsade ouvertyrer, rymdfolkvisor och kosmiska chansoner som jag inte visste att jag hade längtat efter. Samtidigt berättas historien om de sovjetiska rymdhundarna Belka och Strelka - eller ska jag säga sagan? Som alltid när musiken är signerad glider verklighet och fantasi ihop, och det mesta flyter bort i ett slags flöde av dröm, lek, allvar och mystik. Liksom förra skivan är vissa låtar lite för flytande och således knepiga att hålla fast grepp om, vilket ju är nödvändigt när man är ute och på resa i himlavalvet.
Provlyssna på skivan här, där du även kan navigera vidare till Kalligrammofons andra öronvänliga titlar.
Belka & Strelka är ingen besvikelse för den luttrade Testbild!-lyssnaren. Nej, tvärtom, här serveras den numera väletablerade testbildiska ljudbilden plus extra allt. Den här gången rör musiken sig långt upp i det blå, ja, verkligen det blå, den där delen av rymden som är koboltblå, som i gamla sovjetiska barnprogram eller var det nu är. Bandet lotsar lyssnaren igenom spejsade ouvertyrer, rymdfolkvisor och kosmiska chansoner som jag inte visste att jag hade längtat efter. Samtidigt berättas historien om de sovjetiska rymdhundarna Belka och Strelka - eller ska jag säga sagan? Som alltid när musiken är signerad glider verklighet och fantasi ihop, och det mesta flyter bort i ett slags flöde av dröm, lek, allvar och mystik. Liksom förra skivan är vissa låtar lite för flytande och således knepiga att hålla fast grepp om, vilket ju är nödvändigt när man är ute och på resa i himlavalvet.
Provlyssna på skivan här, där du även kan navigera vidare till Kalligrammofons andra öronvänliga titlar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)