Jag tror att jag förstår hur du menar. Notera: jag TROR att jag förstår.
Det känns som att jag har fått nycklarna till de feta salarna ikväll. Nu är det lite kittlerigt, det är tropiska fjärilar i maggen. Känner mig lite avkyld, hjärnan bepansrad och programmerad för tidlösa ögonblick.
Kul att höra att du har återupptäckt gamla vanor. Jag önskar att jag kunde säga detsamma. Jag rör mig bara längre och längre ifrån mitt gamla liv. På ett sätt deppigt, men det är inget jag gråter över just nu i varje fall. Jag gråter mest över klandervärda beslut som jag har tagit den senaste tiden. De har med kvitton och VHS-filmer att göra. Jag har varit på IKEA i Kungens kurva och varit jobbig och hävdat min konsumenträtt fast att jag försnillade kvittot och så har jag blivit blåst på pengar av en firma som konverterar VHS:er till DVD. Sånt är livet. Fred tycker att jag ska glömma det, men jag kan inte just nu. Det känns så jävla surt.
Som plåster på såren hittade jag idag några fina böcker på Myrorna i Skärholmen. Eller, åtminstone en fin bok. Den heter "Intressant att leva - DAGBÖCKER 14 MAJ" och är en antologi med texter från cirka 10.000 dagboksbidrag som Nordiska museet och Sveriges Hembygdsförbund uppmanade svenska folket att skriva och skicka in från just ett datum, den 14:e maj 1991.
Det är en bok för dig Joel. Den tangerar nästan för mycket av det som kretsar inom din intressesfär. Känslor, vanliga människors kunskaper, idéhistoria, etnologi... du får såklart låna den någon dag om du vill. Men först ska jag läsa den. Hittills har jag läst om några skolbarn och en rätt knäckt man... det är bra läsning.
Vi ses imorgon? Jag kommer att behöva göra en del saker innan dess. En blandning mellan tvång, nödvändighet och glädje. Att skriva kan vara som att laga mat, man laborerar med lite olika kryddor och käk och så blir det något som går att äta, eller kanske till och med är ljuvligt, eller rätt tamt och trist, eller helt enkelt oätligt, typ översaltat. Det kanske bara blir något som är fint att titta på, men inte värt att verkligen sätta tänderna i. Nu blev jag lite hungrig. Dags att titta till resurserna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar