Aej, var tog han vägen? Han bara kom in hit och gick omkring och skrek. Sen började han sluddra massa konstiga grejer, osammanhängande bitar ur ett osammanhängande liv. Okej jag känner inte honom men han betedde sig fan lite underligt asså. Och nu undrar jag bara var han tog vägen? Om man kommer hit och skriker kan man väl åtminstone vara ödmjuk och stanna en stund? Annars lämnar man ju ett konstigt intryck på andra, liksom.
Plus att det nu luktar bacon här. Fy fan, jag hatar bacon. Alltid hatat bacon. Hatat bacon så jävla mycket. Ja, du vet jag är en sånhär fräsch person. Fräsch brud. Aldrig bangat för fräscha grejer. Äter inte snask och äckliga grejer som bacon. Så är det. Äter inte bacon. Bacon går inte ned.
Vi hade kunnat bli vänner faktiskt. Jag tror på det riktigt, ibland. Ibland är det svårt att leva, ibland har man bara så jävla tråkigt. Ibland vill jag bara äta chips, även fast jag är så fräsch. Ibland vill jag bara lyssna på pretto-jazz. Ibland vill jag bara tugga dextrosol. Ibland vill jag bara... aej jag ska inte gå in för mycket på vad jag ibland vill men...
Det är alltid kicken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar