Dagarna gick. Det blev söndag. Då vaknade jag sent och låg och tänkte på var hunden kom ifrån, sen gick jag upp och kokade kaffe, te och gjorde varm choklad och sen satt jag vid datorn med tre olika koppar och softade.
Jag hade undrat om han skulle höra av sig igen. Men jag hade nästan glömt det där konstiga samtalet. Stressig stämning när han ringde. I Mannos bil på Karlavägen, satt och surrade. På väg. Manno har problem i livet. Kör runt i massa konstiga bilar och försöker lösa problemen. Hela tiden dyker det upp nya tyvärr. Ofta tänker jag att han inte fattar någonting. Min morfar brukade säga att man bara behöver två saker här i livet: sunt bondförnuft och självbevarelsedrift. Manno saknar fan båda. Konstigt egentligen, eftersom han kommer från bulgariska bondfamiljer. Min morfar var också bonde. Han var bäst i hela provinsen på att odla äggplantor.