Stor Grabb

Jag råkade trycka på "kom ihåg lösenord" när jag loggade in nu, så att nästa gång någon använder den här datorn kanske mitt liv är helt sabbat. Allt jag har sagt, funderat på och sparat kommer att outas och det enda som till slut kommer att finnas kvar är en liten hög med smulor. Smulor som lätt blåser iväg med vinden.

Igår träffade jag en taxichaufför som såg ut som Georges Perec, jag blev så glad av det och fick lust att ta taxikortet och börja köra för hans firma. Han sa att jag kunde det. Jag vet inte, det kanske skulle vara bra för mig att göra det helt enkelt. Ett jobb som alla andra. Hjälpa lite gamla damer, snacka skit med lite skumma typer, prata ekonomi med lite människor i affärsvärlden, köra lite folk till lite fest och så.

Jag spelade bowling på en för mig ny bowlinghall igår också. Fick lära mig att en av Sveriges genom tiderna bästa bowlingspelare hette Gaston Friman och levde 1917-2006. På meritlistan kan nämnas: 6 serieguld, Nordisk Mästare individuellt och i lag, EM-tvåa individuellt och guld i lag, Stor Grabb, Årets Bowlare 1970, m m.

En man fick 242 på en serie. Nästan bara kryss. Vi köpte fika i restaurangen och såg när de olika korplagen spelade. Man applåderade åt en ung bowlare som satte en svår split. En äldre man skakade på huvudet efter sina kast, som om han hade tappat förmågan. Någon drog ett skämt och de andra skrattade.

Ikväll ska jag tillbaka till området där bowlinghallen låg, men den här gången är det anställningsintervju på Posten. Blandade känslor. Som vanligt. Jag hoppas stämningen är lika varm där som den var på bowlinghallen. Man kan ju alltid hoppas.