Det har varit lite svårt att slita sig från jobbet men nu kör jag. Nu kör vi kanske rättare sagt. Släpper loss... kastar oss ut... skickar ut en missil... slänger iväg en handgranat. Ä, jag ska sluta med krigsreferenser. Har blivit mycket sånt på sistone. Eller kanske alltid. Man kanske skulle kunna säga att det började med CS. Eller kanske snarare Half life. Eller, iofs, om jag ska vara krass - Doom 95. Jag satt bakom brorsan när han lirade det. Fast det kanske är mer rättvist att säga att det började på skolgården i ettan, när vi spelade kula. Fast... om det ändå inte snarare var i sandlådan det började. När vi byggde slott och sådär... fan, jag hettade ju nästan direkt, rev ner allt i hela lådan med sand. Gjorde mig ovän med alla som en riktig Kim Jong Il... fast frågan är om det inte började redan i badkaret när jag som tvååring försökte bita min tvillingbror... eller okej, helt ärligt började det nog när jag låg på skötbordet och försökte skapa en järnridå...
Nu glömde jag nästan bort vad jag skulle skriva. Jag tänkte göra ett nummer av att jag sover, arbetar och praktiskt taget lever i ett tunnelbanetåg. Jag har liksom gjort mig ett litet bo i en vagn, det är nummer 2265, den som heter Abel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar